KRUSIUS ALPACKOR
Vi finns på vackra Selaön, belägen mellan Mariefred och Strängnäs i Södermanlands län.
Fibrer
Klippning
Sadel-ullen spinner man av, halsullen är i regel också bra medans ull från benen kastas bort. Bukullen räknas som lågkvalitativ men går utmärkt att tova. Alpackaullen är fri från lanolin, vilket ger en "torr" känsla jämfört med den feta fårullen (som måste rengöras ifrån fettet med kemikalier). Många människor som är allergiska mot fårull kan använda alpackaullen utan problem och den "kliar" inte. Alpackaullen är mycket lätt att handspinna och ullen behöver kardas ytterst lite.
Micron
Alpackans ull anses som världens mest exklusiva och omnämns som Inkafolkets "guld". Alpacka fibrern är mjukare än cashmere, ovanlig och dyr. Ljusare djur har oftast "finare" fibrer än mörkare djur. Den klassas efter sin "finhet" vilket innebär att man mäter diametern på den enskilda fibern. Det finns 22 basfärger, i USA är 16 endast godkända, med totalt ca 250 nyanser. Vad kan man mer begära än att få alla dessa nyanser direkt ifrån naturen. Ullen går också lätt att färga (se tips nedan). I början av maj, när klippning av alpackorna sker, tar man ett prov en hand ner fram på "sadel"partiet och lägger i en påse med djurets namn och id-nr och sänder in för analys.(se ullprovsida) Analysen ger information om diverse egenskaper hos alpackans ull, diametern hos fibern mäts i micron (1/1000mm)( se förklaring nedan). Beroende på micron-talet klassificeras ullen (inom textilindustrin) i olika kvaliteter; Royal Alpaca (lägre än 19 micron), Baby Alpaca (max 22,5 micron), Super Fine Alpaca (max 25,5 micron), Huarizo (max 29 micron), Coarse (max 32 micron) och Mixed Pieces (grövre än 32 micron). (se förklaring nedan)
Klassificeringens namn speglar varken ålder eller andra yttre egenskaper, dvs benämningen Baby Alpaca kommer inte nödvändigtvis från unga djur, det kan mycket väl vara ifrån ett äldre djur. Ju "finare" ull desto behagligare att bära mot huden, och alpackaull under 30 micron har ingen "klifaktor". Finhetsgraden hos ullen är ärftlig och ju finare (lägre micron-tal) ullen har desto högre pris betingar den. Tätheten, d v s antalet fibrer på den enskilda alpackan, är en annan viktig egenskap. Ju tätare krus desto bättre… viker man isär ullen på en alpacka är det önskvärt att se så lite hud som möjligt och krusningen (crimp) i ullfibrern bedöms, vilket ger fibrern dess styrkade och utseende.
Från fiber till garn
Ullen kan du spinna till garn som kan vävas eller stickas till plagg. Spinna, väva och sticka kan antingen göras för hand eller med maskin. Ren ull kan tovas till tjockare plagg såsom tofflor, hatt, väst eller matta. Många känner till alpackaullen i kofta, men blir förvånade att det är den mest eftertraktade ullen i textilindustrin för tillverkning av kostymer och dräkter. Användningsområdet är beroende på kvalitén (micron-antalet). Den bästa kvalitén är ifrån djurets ryggparti, som kan användas till plagg som skall vara nära huden. Ull ifrån hals, mage och ev. ben är grövre ull och är bäst att använda till tofflor, matta eller dekorativa saker.
En modern och naturlig källa.
Alpackan har blivit domicierad i över 2000 år och nu är alpacka-ullen mer efterfrågad i modeindustrin än någonsin. Alpackan kan födas upp på relativt liten areal med lite inverkan på naturen, då de inte trampar ner eventuell flora. Inga föroreningar i framställning av garnet, 22 st naturliga organiska färger- vad kan vi mer begära i resurs - ekologiskt tänkande!
Alpackans microntal anges som Mean Fibre Diameter (MFD) vilket ju betyder genomsnittlig fiberdiameter. När någon berättar om en alpackas fiberkvalitet säger man ofta t ex "alpacka x har 25 microner" ..... och det syftar på den genomsnittliga fiberdiametern. Stapeldiagrammet visar precis vilka fiberdiametrar ullprovet innehållit.... genomsnittet är det som används för att beskriva en alpackas ullkvalitet. 1 micron = 1/1000 mm.
Standard Deviation (SD) beskriver avvikelsen från den genomsnittliga fiberdiametern i microner. Avvikelsen avser den individuella avvikelsen (plus och minus) på båda sidor om genomsnittet. Knepigt att uttrycka i ord men om man tittar på Olgas ullanalys så står det SD 4,4 MFD ligger på 19,2. 19,2 minus 4,4 = 14,8. 19,2 plus 4,4 = 23,6 Om diagrammet är någorlunda "klockformat" avser 1 Standard Deviation ca 68% av fibrerna i ullprovet. Informationen jag har fått av SD är att 68% av Olgas ull ligger mellan 14,8 och 23,6 microner. Ju lägre SD ju enhetligare ullkvalitet... vilket är eftersträvansvärt. En hög SD anger en stor spridning i fiberdiametern.... vilket också påverkar hur ullen känns. Oavsett om ullen genomsnittligt är finare eller grövre känns den mjukare om fibrerna är något sånär likartade i grovlek.
Coefficient of Variation (CV) För att få fram CV använder man sig av både Mean Fibre Diameter och Standard Deviation. Man dividerar helt enkelt SD med MFD och multiplicerar med 100 för att uttrycka det som ett procenttal. Det värde man då får fram är ett annat sätt att uttrycka avvikelsen i fiberdiameter...... i relation till det genomsnittliga microntalet. Ju lägre värde desto enhetligare ull.
Fibers greater than 30 microns Uttryckt i procent anger det hur stor del av fibrerna som har ett högre microntal än 30. Fibrer över 30 microner anses ha 'klifaktor'. Alpackans ullkvalitet (microntalet) påverkas av faktorer som ålder, kön, allmäntillstånd. Hingstar får ofta en grövre ull än ston (dräktighet och digivning påverkar), ullen tenderar att bli grövre med åldern... hur mycket är väldigt individuellt. Alpackans diet och allmäntillstånd speglas också i fiberns diameter.
Ullanalysen är ett bra jämförelseverktyg lokalt inom den egna flocken på den platsen man befinner sig och med den diet djuren har. Samma djur på en annan plats med annan föda kan mycket väl resultera i ett annorlunda microntal. Men relativt sett som ett mätverktyg inom flocken och som kvitto på avelsarbete är ullanalysen ett oumbärligt verktyg.
Vågrätt i diagrammet visas microntal i stigande skala från vänster till höger....... lodrätt visas procenttal. Staplarna visar då dels vilka olika microntal ullprovet innehållit och dels hur många procent av varje micron. Vanligast är att kurvan har formen av en klocka (ding-dång typ:-)
