KRUSIUS ALPACKOR
Vi finns på vackra Selaön, belägen mellan Mariefred och Strängnäs i Södermanlands län.
Blogg på Strängnäs Kommuns hemsida
Alpackor – Ängarnas delfiner PUBLICERAD 15 OKTOBER, 2014 - https://djurenikommunen.wordpress.com/2014/10/15/alpackor-angarnas-delfiner/
Igår besökte jag Näsbyviksgård i Stallarholmen för att prata med Ulla-Lena von Krusenstierna. Jag fick följa med ut i hagarna och träffa alpackorna, klappa dem och blev matad med otrolig fakta under hela vistelsen.
Alpackor hör till kameldjuren och är partåig varelser. Alpackan är en domesticerad variant av Vikunjan, och har varit det i över sextusen år.
Till skillnad från andra idisslare har alpackan bara tre magar istället för fyra som andra idisslare har. Alpackor har hår på huvudet som ni kan se på bilderna. De är inte jätteförtjusta när man klappar på huvudet utan det är på kroppen man skall klappa. Det som är så häftigt med alpackorna är att alla är olika, ser olika ut, beter sig olika. De är individer med olika personligheter helt enkelt.
Alpackan är det enda djuret i världen som finns i hela tjugotvå naturliga färger, med över 200 nyanser däremellan.
Alpackan är ett flockdjur så lagen säger att de aldrig får leva ensamma. Oftast säljer man alpackor tre och tre för ett paketpris bara för att försäkra sig om att ingen alpacka ska få leva ensam.
De ska även vara mycket lätta att sköta då de är väldigt fredliga av sig, och om man håller på mycket med dem som nu Ulla-Lena gör när hon promenerar med dem, då är det mycket lättare att få de tama, och det är positivt i den mån att man kan mata, ge kosttillskott, kunna undersöka djuren på ett bättre sätt och sedan för att det är så mysigt att kunna gå in i en hage och alpackorna kommer för att gosa.
Dessa alpackor hade tillgång till att både vara ute och inne precis hur mycket de vill. Det som är väldigt fascinerande är att alpackorna använder sig av solen för att veta ungefärligt vad klockan är. Ulla-Lena berättade att deras alpackor brukar gå in runt klockan sju på kvällen sedan går de ut sju på morgon igen. Alltså sover de inomhus.
Alpackor kommunicerar till varandra genom sjungande/hummande läten. Eftersom de låter så mycket har de fått ett smeknamn, ”ängarnas delfiner” då man kan koppla deras läte till något som liknande hur delfinerna låter. De har ett varierat kroppsspråk. De höjer och sänker huvudet och vinklar öronen på olika sätt. Alpackor kan likt lamor ”spottas”. Det är inte inblandat saliv i deras spott som det är hos laman, utan alpackans spott består av uppstött magsyra och halvsmält maginnehåll. Inte så trevligt att få på sig det!
Alpackans unge kallas för cria. En alpacka kan bara få en cria åt gången. När crian kommer ut hjälper inte mamman till att slicka den ren, så det är bäst att torka ungen torr med en handduk. Det är väldigt viktigt att ungen kan snabbt få i sig vaxpropparna som finns på de fyra olika bröstvårtorna och även den första råmjölken. Detta är för att ungen inte har något immunförsvar när den kommer ut.
Som ni ser på bilderna har alpackorna väldigt tjock och fin päls. Jag fick känna på den och jisses vad len och mjuk den var! Just Ulla-Lenas alpackor håller en väldigt hög kvalité på ullen. De skickar ull-prov till Amerika, där kunniga personer går genom ullen och bedömer kvalitén på den. Dessa alpackor som Ulla-Lena äger har ”Royal Alpacka” vilket är en väldigt hög kvalité. Alpackaullen innehåller inget kvalster, vilket gör den allergifri. Den kliar inte och värmer tre gånger så mycket som fårullen gör! Man spinner ullen till garn som blir ungefär lika tjock som sytråd. Detta virkar, stickar och väver man med. Resultatet blir baby-mjukt och är perfekt för bebisar då det håller värmen, är allergifritt och är jättemjukt och härligt.
Alpackan är helt enkelt ett riktigt mäktigt, fascinerande och otroligt gulligt djur. Källor: Wikipedia & Ulla-Lenas fakta
